Jag ska njuta!

Eller i varje fall försöka njuta av den här tiden som vi har just nu med vår lilla familj. Ett år kvar till syskonförsök och ett år går ju faktiskt väldigt fort.

I fredags hade vi kick off med jobbet. Det blev en del alkohol och därefter en tur med nattbussen för att komma hem. När jag vandrade genom villaområdet så stannade jag upp och tittade upp på himlen. Den var full av stjärnor, det slog mig att det var evigheter sedan jag stannade upp och lyfte blicken. Tänk så små vi är i den här stora världen och hur lite vi egentligen kan påverka men mer än något vill jag i varje fall lämna något slags avtryck efter mig och det är det som är det mest fantastiska med att titta på Freja. Hon är vårt avtryck än så länge.

Idag drar skolan igång igen och tiden kommer bli mer av en bristvara under vardagarna. Jag hade en liten fundering på om jag skulle ta helt tjänstledigt de här sista 2 åren av skolan men jag tror ändå att jag skulle sakna mitt jobb alldeles för mycket.

Nu ska jag duscha och sedan lägga mig i sängen för att kolla på Sofias änglar.
Ta hand om er!

#1 - - Adéle:

Länge sen jag kikade in här. Vilken sommar ni haft! Och Freja är så stor . En sådan fantastisk utveckling. 😊
Jag har också börjat längta rejält efter syskon. För ett år sen var vi på gång men så hände en massa tråkiga saker i familjen och allt kom av sig. Vi lär också vänta. Men jag hoppas så det gör ont. Att det ska ske av sig själv. Men det gör det ju inte. Försöker också njuta av allt vi faktiskt har, men sorgen sätter sig över en emellanåt. Samtidigt haglar det fullkomligt av gravidbesked. Två stycken igår innan frukost. Då går man hem och gråter.

Men som du säger, tiden går fort och förhoppningsvis blir det vår tur snart.

Kramar!