Pappors dag

Det har varit en väldigt intensiv vecka, minst sagt.
Det är lite svårt med praktik och att förhålla sig till rollen som student istället för att jobba. Det är ett helt annat arbetssätt än jag är van vid och mer ostrukturerade dagar som gör att tempot är högt.. Väldigt nyttigt att få göra detta men det är med blandade känslor som jag inser att det är hela 4 veckor kvar av detta.
Väldig omställning också att arbeta 100% istället för de 65% jag är van vid.
På allt detta så har jag haft en riktigt hemsk förkylning som resten av familjen. Freja var hemma med sin mormor både tisdag och onsdag pga att hon var hängig.

Själv har jag krigat mig igenom veckan vilket gjort att helgen mest fokuserat på återhämtning.
Igår var vi på Birsta en sväng vilket innebar att Freja fick avnjuta en chilled chai på Waynes.

Idag var vi på en ridskola där det var klädbytardag. Freja tjatade om att hon ville "rida hästen" så tänkte jag att vi provar. Trodde hon skulle tycka det var läskigt men hon var så sjukt glad. Skrattade högt och hade kunnat sitta där hur länge som helst.
Eftersom P är superallergisk så fick vi klä av oss utomhus sedan och slänga oss själva i badet och kläderna direkt i maskinen. Det var det värt!

Annars har P fått sovmorgon dubbelt upp i helgen eftersom det är pappornad dag och så bakade jag och Frejster scones imorse. Jag har varit och gofikat hos min egna bästa pappa.


En tråkig sak som hände under veckan var att en vän gick igenom ett missfall precis kring vecka 12.
På något sätt känns det ändå som att hon tagit det hårdare fysiskt än psykiskt och kanske att det kan förbli så.
Jag och en annan vän var där och hälsade på och när jag kom hem så kunde jag inte sluta tänka på mina missfall som jag gick igenom.
Även om tiden liksom går så kommer jag aldrig att glömma. Även om det skedde tidigt så var det så jäkla jobbigt och det förstörde den där lyckan man borde känna när man blir gravid.
På ett sätt så ser jag tillbaka och tänker att allt på något sätt ledde till att vi fick just Freja och då känns det ändå lättare. Jag läste att "såren efter ett missfall läker men ärren finns kvar och det är okej", precis så känns det.
Hoppas på att få slippa uppleva något sånt igen, ingen borde behöva uppleva en sån förlust.
Ta hand om er!
#1 - - Nina:

Vad fint skrivet om missfall och om din vän! Vilken tuff vecka ni verkar ha haft, skönt att ni fick vila upp er i helgen :)

#2 - - Amanda:

Vad kul att hon gillar att rida :-D
Stackars din vän <3 Kram!

#3 - - Adele:

Hoppas att den tuffa perioden snart är över nu och att ni alla är krya.

En liten tanke som dök upp: har du praktik på samma förskola som där du jobbar? Och får du nya arbetsuppgifter då?

Kramar!

Svar: Tack snälla <3

Man får inte göra praktiken på sin egen arbetsplats även om man är obetald. Jag har valt ett annat område för att möta lite nya utmaningar :)
Kram
None None

#4 - - Anonym:

Jag skulle gärna vilja prata med dig på mail eller någonting :)

Svar: Du kan maila mig på [email protected]
None None